Utveckling av mänskliga levande system

 

Vi hjälper dig gärna med att utveckla ditt system, det är det som vi brinner för

 

Alla bidrar till att utforma det levande system eller i vardagligt tal kulturen. Av hur vi handlar och kommunicerar med varandra skapas mönster, som i sin tur bidrar ett gängse förhållningssätt. Utmaningen är om  systemet eller kultur inte bidrar till att lösa uppgiften. Kanske har de bildats med ett fokus att tillfredsställa egna personliga behov?

Systemet i sig kan vi inte se med blotta ögat. Däremot se hur det gestaltar sig genom hur vi hela tiden upprepar dessa beteendemönster. Om någon kom på ett snabbt sätt att förändra denna kultur och mönster i en organisation skulle upptäckten vara en världssensation.

Andra viktiga faktorer som bidrar till hur systemet utvecklas är hur vi ser på uppdraget, tar våra roller, och kontexten utanför.  Ett stödjande system kan ge en känsla av stolthet och tillfredställelse som t ex att hjälpa människor i utsatta situationer. Ett stödjande system gör att man sig sedd, hörd och bekräftad och lättare kan klara utmanande och tunga arbetsuppgifter.

 

Det mest viktiga för att skapa ett konstruktivt system

Det mest viktiga är att du inser att du var du än är i systemet påverkar det genom dina handlingar. Du kan välja att stödja arbetet och den formella strukturen eller så kan du välja andra vägar. Oavsett vad du gör så påverkar du andra och därmed systemet.

Du kan välja att gå emot dessa systemmönster med avsikt att skapa nya mer konstruktiva, men det kan krävas lite mod. Andra kan känna sig hotade av att man väljer nya vägar. Alla de modeller och verktyg på denna hemmasida är avsedda för att bidra till ditt arbete att skapa stödjande system i din organisation. Det är ett sätt att nå framgång på och lyckas med ert uppdrag – att bidra till samhället och mänskligheten.

Kan vi inför varje vägval stanna upp och ge oss någon minuts reflektion kring hur mitt val kommer att påverka andra och systemet är mycket vunnet. Ju flera som tänker i systemperspektiv ju lättare skapar vi en förändring. Dina val i vardagen är så viktiga – du kan påverka ett helt system.

Bra exempel är whistleblowers som genom sin ståndpunkt i en viss fråga, förändrar systemet i en hel organisationen.

 

Metoder vi använder

Rollanalysen ger ett bra stöd till att arbeta med systemutveckling

Critical incident och hypotesprövning hjälper dig att hitta systemdynamiken bakom en händelse och för att kunna välja andra väger

Systemorienterat arbetssätt utifrån SCT bidrar till att förstå systemet, dess olika faser och vad du kan gör för att utveckla det i vardagen. Metoder som man arbetar med är krafältsanalysen, brus och subgrouping

Appreciative inqieury

Lära för framgång 

Photovoice

 

 

Lära från framgång

Att_delge

 

Jona Rosenfeld från The Hewbrew University of Jersusalem har utvecklat en metod som kallas ”Learning from success”. Metoden skapades för att främja organisatoriskt lärande organisationer. Metoden syftar till att uppmuntra människor till att utveckla ett undersökande förhållningssätt, att lära tillsammans utifrån varandras erfarenheter och som ett sätt att för underlätta den pågående inlärning inom organisationer. ”Learning from success” – är ett verktyg för att ständigt förbättra förmågan att nå sina gemensamma mål.

En vägledande princip i arbete är att alla medarbetare besitter ”tyst” kunskap – kunskap som inte alltid är så tydlig för en själv. Kunskap som kan förvandlas till mer ”praktisk kunskap” och tillgänglig för alla.

Metoden ”Learning from success” är en viktig och kraftfull hävstång för att övervinna de hinder som ofta står i vägen för lärande hos individen, gruppen eller i systemet. Det kan vara konkurrens, drivkraften att förklara och försvara etc. Två viktiga utgångspunkter är:

  • En glädje och en känsla av optimism. Några av deltagarna i början har svårigheter att tänka, och erkänna att de har haft några framgångar tills de får hjälp att känna igen dem. Denna insikt blir ofta en omvälvande vändpunkt.
  • Utbytet, det vill säga den enkla beskrivningen av hur man har gjort utan förklaringar leder till att deltagarna finner sina egna lösningar. Det stimulerar till medarbetarnas engagemang att finna effektiva sätt som snabbare leder till målet. Det ökar också deras intresse för fortsatt lärande.

Metoden består av en strukturerad process, där man reflektion över vad man gjort och som man haft framgång med. Lite enkelt uttryckt handlar det om att lära av det som funkat och blivit bra. Ett annat resultat är att motivation ökar.

Vanligtvis tar vi oss inte den tiden att reflektera tillsammans. Modellen fungerar bäst i ett sammanhang där alla kan både bidra och ta emot. Processen är ömsesidig och det gör det möjligt för var och en att hämta kunskap från gruppens kollektiva kunskapsbank.

Vad krävs för att institutionalisera lärande? Tre metoder:

  1. Den första metoden ”Retrospektiv Learning från Success”: En strukturerad metod för att identifiera, förklara och dokumentera den tysta kunskap som ligger till grund tidigare framgångar.
  1. Den andra metoden – ”Prospective Learning”: Varje organisation uppmanas att identifiera sina egna ”kommande inlärningsfrågor” för framtiden, det vill säga frågor som är avgörande och olösta. Dess formuleras som lärande frågor eller inlärnings uppdrag.
  1. Den tredje metoden ”Lär dig mer om lärande”: När medarbetarnas i en organisation har reflekterat över och identifierade sin situation och inlärningsstilar, kan de engagera sig i debatten och distribuera den värdefulla kunskap som gett framgång. Därmed utvecklas förmågan att sökandet efter och identifiera sina egna former av både pågående och effektiv inlärning.

En viktig av strategi för att implementera ”Lärande utifrån framgång” är medarbetare som identifierar och definierar sina egna behov av inlärning. Mötena där man kan identifiera både gemensamma och olika former av lärande och att identifiera och välja de som tjänar dem bäst.

Programmet är avsett för individer och organisationer att engagera sig i en pågående sökandet efter möjligheter till ömsesidigt lärande, för, inlärningsmetoder som är mest lämpliga för dem för att ytterligare både deras individuella och kollektiva vision.

 

Appreciative inquery

community-cooperation

 

Man kan också välja en specifik metod för att utveckla systemet. Vi arbetar t ex med Appreciative inquery (AI) är en systemisk utvecklingsmetod som man kan använda sig av på både individ, grupp eller systemnivå. Ofta i organisationer fokuserar vi på det som inte fungerar, det som är problem och något vi måste lösa. Tveklöst behöver det förhållningssättet men vi behöver också komplettera med att lära av det som vi lyckat med och känner oss stolta över. Det ger en annan energi och motivation som kan bli en stark utvecklande kraft i systemet.

Man lyfter helt enkelt fram det som man har lyckats med och skapar energi kring det. En annan strategi inom AI är skapa värdeskapande frågor som verkligen får medarbetare att tänka efter vad som vill skapa för system. AI är ett systematiserat arbetssätt för att åstadkomma en positiv och hållbar förändring och utveckling.

Om du vill pröva kraften i AI kan du enkelt göra det genom att intervju en kollega utifrån några av följande frågor. Var lite ihållig och ställ undersökande frågor om vad det var som gjorde att hen lyckades. Observera också vad som händer med personer under själva intervjun. Bara att någon undersöker vad vill har lyckats stärker oss.

 

Photovoice

spectrum-eye

 

Photovoice är också en systemisk metod för utveckling. Den har till största delen används vid utveckling av ulandsprojekt, där man är mån om att fånga möjligheter till utveckling utifrån de som befinner sig längst ut i system. De som lätt blir marginaliserade och som inte kan göra sin röst hörd.

Metoden har förts över till organisationer, för att identifiera hur medarbetare längst ut i organisationen upplever sin arbetssituation och gärna vill påverka. Organisationer har ju en tendens att skapa ett glapp mellan de som jobbar närmast kund och nästa led.

Här identifiera deltagarna genom fotografering identifierar viktiga faktorer i sin arbetsmiljö. Det som hindrar arbetet. Fotografier med ganska konkreta beskrivningar ger en direkt påverkan på nästa nivå. Metoden har använts för att synliggöra olika gruppers behov och skapa möjlighet till förändring. Metoden kan användas för hälsofrämjande arbete i olika miljöer och sammanhang, till exempel inom skola, omsorg och medborgardialog. Photovoice kan också användas i kvalitativa studier.

 

Theory U

 

Theory U har är en teoribildning som startats av Otto Scharmer. Den bygger på hur vi fysiskt-biologiskt sett fungerar som människor och hur hjärnan registrerar vad som sker runtomkring oss och hur vi tolkar det. Vi upplever nuet utifrån våra tidigare erfarenheter som dessutom gått i arv från generation till generation. Dessutom präglar våra tolkningar konstant av våra värderingar och fördomar. Det var till stor nytta när vi konstant behövde skydda oss i en oförutsägbar värld med vilda djur och andra fiender. I dag är det inte lika hjälpsamt längre. Detta inlärda mönster och hindra oss att uppfatta verkligheten och att konstruktivt utveckla goda levande mänskliga system.

Otto och hans medarbetare har skapat ett världsomspännande system av människor från hela världen i syfte att skapa medvetenhet kring hur vi kan påverka vår omvärld och skapa den värld tillsammans om vi verkligen vill ha. I korthet handlar det om att bryta gamla mönster för att stanna upp, lyssna på sig själv och andra samt att göra andra val. Utmaningen är att nya vägar i en ständigt föränderlig värld.

Till hjälp har hand utvecklat ett antal spännande verktyg, för att vi ska kunna ”lära om” och inte bara göra som vi alltid gjort. Metoder som hjälper oss att identifiera vad vi vill skapa för organisationer, samhällen och värld tillsammans. Löpande ger han gratis webkurser via edx där han skapar plattformar för människor från hela världen att utbyta tankar.

 

Spara

Spara